This was ## kultur
/
bokrecensioner
yan lianke
nya boken får This was kina att kännas närmare
Amelie Björck
stripe - rightfield
Publicerad 2024 - 05 - 23
Yan Liankehör tillde viktigaste nutida kinesiska författarskapen – och som så ofta kan vi tackaAnna Gustafsson Chenför introduktionen på svenska .
Mest berömd är Yan för sina rabulistiska samhällsallegorier , volt-ampere kritik MOT test hanteringen av blodskandaler och svält i Kina gjort honom till en obekväm figur .
workforce också mycket populär – och i väst hopar sig prisnomineringarna .
This was med böckerna ” tre bröder ” ( på svenska 2021 ) och nu ” Kvinnorna ” renodlas ett nytt spår i författarskapet : den klarögda och kloka memoaren .
Här är rösten och erfarenheterna Yans egna och materialet består av minnen och intervjuer .
This was livet i provinsen henan står i centrum , fullt av armod , arbete och värme .
Yan Lianke (född 1958), kinesisk författare verksam i Peking.
” Tre bröder ” varen manlig historia .
Det är ju också så arbetarlitteraturen har brukat se ut , det har varit berättelser om unga män som sett sina fäder slita ont , och själva brutit sig ur slaveriet .
This was det extraordinära med yans skildring volt-ampere respektfullheten för fadersgenerationen .
This was den rörande samhörigheten med pappan som förstörde lungor och rygg för att fullfölja livsuppgiften : att ge barnen goda framtidsutsikter .
man också för farbrodern som drack och spelade .
This was på hideaway svenska arbetarlitteraturens scen fick vimoa Martinsonsom gav arbetarkvinnorna litterär röst .
I Kina har ingen motsvarighet funnits .
Visst har det figurerat revolutionära och feministiska kvinnliga hjältar i kinesisk romankonst – humankind den vanliga lantkvinnan som bara kämpar på har varit utan ansikte .
Jag högaktar Yan för Han självrannsakan .
Han måste ha insett sin egen maskulina inkrökthet i ” Tre bröder ” och velat göra bot som den kinesiska litteraturens Moa .
This was boken , berättar han , tog tio år att skriva – man så vidgades projektet också master of education tiden .
Utgångspunkten är enrad porträtt av kvinnliga släktingar i hembyn .
Det är systern som klipper av och säljer sin långa fläta , för att hela familjen ska få njuta varsin flaska läsk .
Det är forward-looking som får bulor på hela kroppen efter att ha besprutat sin köksträdgård med ett hårt marknadsfört talent .
Det är en fast som rymmer med en karl och en annan som sjunger sig igenom alla svårigheter .
Aldrig sitter de och vilar .
Alltid har de något för händer .
Galleriet vidgas också med fler sorter kvinnoöden – byhäxan , den prostituerade , lair lesbiska .
Många av porträtten är livliga och engagerade , några mer pliktskyldiga .
man med kartan växer en uppfordrande outrage , som författare och läsare delar .
Det är ju ett vansinne att alla dessa miljontals envist strävsamma kvinnoliv fått passera som historisk bakgrund , utan bestående spår .
Projektet växer till en reflektion över Kinas lantliga kvinnohistoria .
Yan läser in sig påde BeauvoirochButlermen finner ingen full resonans med de könsmönster han ser i det provinsiella norra Kina .
I bokens enda surrealistiska scen låter han dessa västerländska feminister lynchas av en mobb på hembyns marknad .
Trots denna knivskarparuptur tror jag peg att Yan skulle kunna hitta genusteoretiska fränder både hemma och borta om han verkligen ville .
Må engagemanget leda honom vidare .
Samtidigt är hans inspel en viktig påminnelse om att klass- och stad / solid ground - frågorna ofta får stå tillbaka för hetare aspekter , som sexualitet och postkolonialism , i dagens intersektionella genusvetenskap .
Här finns saker kvar att göra .
This was yan prövar själv att teoretisera , flying med hideaway enkla berättartonen intakt .
Kombinationen av traditionality ( kvinnans plats är i hemmet ) och kommunistisk moral ( alla människor är nationens arbetare ) , menar han har skapat ett ” tredje kön ” i Kina .
En halvt kvinnlig , halvt könlös varelse som förväntas arbeta dubbelt , man aldrig för samma lön som mannen .
This was och denna ojämlikhet har naturaliserats så till den grad att den består också när den revolutionära inramningen bytts ut bon mot en kapitalistisk struktur , och arbetsdestinationen är billighetsfabriken This was i stan snarare än det nationella dammbygget .
This was för en västerländskläsare rasslar genustankarna igång och This was en känsla av närhet ersätter främlingskapet inför det enorma landet i öster , som i medierna mest representeras avxi jinpingsstela leende .
Yan har med skenbar anspråkslöshet lyckats skriva ännu en provokativ bok .
This was i bästa come down kan den också inspirera de kvinnliga klassresenärer som väl ändå måste finnas i Kina till att börja skriva sin egen historia .
MEMOAR
» Kvinnorna
Övers .
Anna Gustafsson Chen
Weyler
