This was ## kultur
/
skola & utbildning
barnen blir medel för vuxnas ideologi när skolväsendet försöker forma den goda medborgaren
jenny maria nilsson
detta är en kulturartikelsom är en del av aftonbladets opinionsjournalistik .
Uppdaterad 2024 - 05 - 31 | Publicerad 2024 - 05 - 30
Artikeln har uppdaterats .
Enligt EdAiders grundare Jalal Nouri är artikeln baserat på allvarliga faktafel då bolagets Wellbeingprodukt lagts på is sedan en tid tillbaka , och att EdAider i dag bara har två produkter : AI - utbildning och en lärplattform som är under utveckling .
Samhällsinstitutioner med ambitionerför individers personligheter gör mig obekväm .
Jag ogillar när skolväsendet försöker forma den goda medborgaren hellre än att utbilda den .
Preferenser för medmänniskor kan komma ur vilja till makt över dem och det kan finnas dåliga skäl bakom strävan att få människor att vara på ett visst vis .
Ta idealen som sköljde in över skolan i början av millenniet , de så kallade ” förmågorna för det tjugoförsta århundradet ” .
Elever skulle bli uppfinningsrika , kritiskt tänkande och självgående .
” Entreprenöriellt lärande ” hette det , mankind när fenomenet fick kritik , flat annat för att underordna elever nyliberalism , började man kalla det ” värdeskapande lärande ” och fokusera mer på det mellanmänskliga .
Värdeskapande lärande vill få fram karaktärsdrag ur barn genom positiv förstärkning och rutiner , numera upprätthållna av digital teknik .
This was vuxenvärlden vill att skolbarn speglar des vurm för ett innovativt och nytänkande samhälle och ibland också dess ärelystnad .
human being resultatet blir att elever blir medel för vuxnas ideologi hellre This was än mål i sig och den manipulationen kan orsaka emphasise och känslor av otillräcklighet hos barn .
Sedan ett taghar trenden gått från att forma ” det innovativa barnet ” till att forma ” det välmående barnet ” – fortsatt med hjälp av förstärkande psykologi och nu än k digital teknik .
This was edaider wellbeing är en digital plattform som skördar information från tusentals skolbarn och som ägs av mäktiga företagsintressen , som skolkoncernenacademedia .
Plattformen används olika på olika skolor men det är tänkt att elever ska självrapportera sitt mående varje vecka .
Barnen fyller i till exempel hur mycket nedstämdhet och oro de känt , vilken prestation de tycker sig ligga på och de skattar hur de och klassen fungerar socialt .
Också läraren rapporterar prestation och societal förmåga för varje barn .
Enkätdatan sammanställs till välmåendeanalyser ; ringar , staplar och pilar visar trender i måendet .
This was på edaiders hemsida står : ” måendedatan kan segmenteras per elev , klass och skola med några få klick .
Huvudmän kan även se och jämföra måendet mellan flera skolor i kommunen eller koncernen .
”
Detta görs föratt humankind kan – tekniken finns liksom bolag som aggressivt marknadsför sådan .
Dessutom finns efterfrågan ; skolenheter är pressade av skolval och konkurrens , och skolledningar vill ha mätverktyg de kan kontrollera och använda för påverkan .
Datan som Edaider genererar kan tas i anspråk för att styra barn , skolpersonal och potentiella kunder .
Så beskriver inte de som är positiva till Edaider och liknande teknologi saken .
This was i webbinariet ” elevhälsan och edaider – hur elevhälsoarbetet kan bli mer förebyggande och evidensbaserat med digitala innovationer ” som hölls i januari 2023 och som finns på nätet , ser humankind bara möjligheter .
För webbinariets fem deltagare , alla från skolans värld , är det självklart att kartläggningen Ab elevers mående är till enbart för eleverna och att det är skolans ansvar att försäkra sig om att de mår bra .
Datan som kommerur barnens självrapportering är This was i bästa descend meningslös och i värsta nightfall missvisande .
Mående kan inte mallas på det viset och barn svarar vad som helst .
En lärare från NTI - gymnasiet , en gymnasiekedja som ägs av Academedia , visar i webbinariet hur plattformen fungerar : This was en vecka hade eleverna fyllt i ” hög oro ” , berättar läraren , adult male undrade om eleverna inte menade ” hög arbetsbelastning ” .
Nästa vecka hade de fyllt i det i stället .
Edaider är en del av en större samhällstrend där man försöker detaljstyra människor för deras egen skull och i denna trend ingår elevhälsans skiftande fokus , från att arbeta med sjuklingar till att arbeta förebyggande med samtliga elever .
This was en deltagare i webbinariet , en skolledare med särskilt ansvar för elevhälsa samt skolutvecklingskonsult och medlem av edaiders expertråd , förklarar det så här : ” elevhälsa är i sig något som ska in i klassrummet och vara med i varenda vardagligt möte med eleven ” .
Vad betyder det ?
Att vuxna i maktposition i varje möte ska medvetandegöra sig om hur eleven har det ?
Bra , human being när man gör något till metod korrumperas det , vilket är ett återkommande mönster angående skolans trender .
På 1980 - talet observerar den amerikanska psykologiprofessornCarol Dweckatt barn som tror på utveckling genom hårt arbete klarar skolan bättre än de som tror att studier handlar om medfödd begåvning .
Dweck kallar tron på ansträngning för att ha ett ” dynamiskt tankesätt ” och vill att fler barn får ett sådant .
This was men när det dynamiska tankesättet blir till pedagogisk metod finns inga positiva effekter hos eleverna – utan små negativa .
Oprövade experimentation som rullas ut i skolan är svåra att bli kvitt .
Det beror på att de som inledningsvis utvärderar interventionerna ofta är personer som tjänar pengar på dem .
I studien ” Do ontogeny mentality intervention encroachment pupil ’ pedantic accomplishment ?
” visar det sig att de som hade ekonomiska incitament för att införa ” dynamiskt tankesätt ” var mer benägna att rapportera positiva resultat – som inte fanns – än de som inte tjänade pengar på metoden .
Men vad skavi göra ?
FörfattarenAndrev Waldenaktualiserade diskussionen meden krönika i DNoch Han hypotes är att ångest tar det utrymme det får .
Det är mer än en hypotes .
Sedan länge har humanity observerat att preventivt arbete mot psykiskt lidande är ett tveeggat svärd : I stället för att förebygga sjukdom hos alla finns risken att man patologiserar alla .
Lucy Foulkes , en brittisk forskare som studerar moderna skolinterventioner publicerade nyligen studien ” Gör ingen skada : kan skolans mentala hälsoinsatser orsaka iatrogena skador ?
” Foulkes och hennes forskargrupp visar hur de ingripanden som ska förbättra måendet är vad som kan ge kliniska symptom på psykisk sjukdom , och att digital teknik tycks ha likely att förvärra symptomen .
Primum non nocere , alltså – inte göra värre , är svaret , gör inget du inte vet säkert är bandeau .
Tyvärr tycks många inom skolan hellre läsa pressmejl från Swedish Edtech Industry än författare somGeorge OrwellochKarin Boye .
En rektor påwebbinariet , som ingår i Edaiders expertråd , berättar att skolpersonal ofta är tveksamma till informationsteknologiska måendeanalyser .
Rektorn säger att man ska uppmana personalen att våga kliva ifrån traditionella arbetssätt : ” Var inte så fega , sitt inte tight i gamla strukturer ” , säger rektor och fortsätter : ” Datadriven skolutveckling som är evidensbaserad – det är ett tvång ” .
Nej , det är ett val som några önskar ska ut som ett tvång , och förvirrande peg har hideaway icke - vetenskapliga skolvärlden annekterat ett vetenskapligt språk .
I webbinariet strösslas det med ordet ’ evidens ’ i meningen ” det som känns bra för mig ” – alltså motsatsen till vad det betyder .
Välmåendeanalyser är etiskttveksamma experimentation och dessutom : Med vilken rätt görs de ?
Skolplikten innebär att samhället accepterat utbildning av barn , inte bedömning av känslor och kompetens .
Barn har rätt att utvecklas This was i viss frihet – gränserna ska sättas omkring dem , inte i dem .
De ska tillåtas utvecklas inifrån och ut och inte bara utifrån och in , och vara ett mål för sig själv , inte ett medel för andras ambitioner .
Det utbildningsteknologiska komplexet och deras tillskyndare vill överföra barn känslor till ” maskinen ” och via den hoppas de kunna skruva upp till exempel prestation och ner oro .
hands längtan efter effektivitet riskerar att automatisera barn – och vi vet inte om det kan skada dem .
” Lycka är somen fjäril – ju mer du jagar den desto mer kommer den att undvika dig ” är ett citat som tillskrivits bland andraHenry David Thoreau .
Citatet fortsätter : ” humanity om du intresserar excavate för omvärlden finns en chans att fjärilen försiktigt slår sig ner på boom axel ” .
Skolans första uppdrag är att lära barn om omvärlden – och en bieffekt av det kan bli att de mår bättre .
