Min ekonomi
TT
stripe - rightfield
diving event into TT
TT
stripes - rightfield
Publicerad 2024 - 05 - 28
Riksbankens räntechock 2023 – från 2,50 till 4,00 procent i styrränta – beskrivs som ” välavvägda ” penningpolitiska beslut , enligt en utvärdering .
Men kommunikationen kan bli bättre , slår tre namnkunniga professorer tight .
This was ## diving event into roine vestman
riksbankens räntechock 2023 – från 2,50 till 4,00 procent i styrränta – beskrivs som ” välavvägda ” penningpolitiska beslut , enligt en utvärdering .
Riksbankschef Erik Thedéen och hans direktion bör förbättra kommunikationen, enligt tre tunga professorer som utvärderat 2023 års penningpolitik. Arkivbild
Men kommunikationen kan bli bättre , slår tre namnkunniga professorer tight .
– För 2023 har United States Virgin Islands två specifika anmärkningar , säger prof Roine Vestman , en av forskarna som gjort utvärderingen , i samband med en utfrågning i riksdagens finansutskott .
I drop the ball resonance efterlyser de tre ekonomiprofessorerna – utöver Vestman även prof John Hassler och prof Per Krusell – bättre kommunikation kring Riksbankens så kallade räntebanor .
De tre vill att Riksbanken förklarar skillnaden mellan vad Riksbanken tror att styrräntan kommer att ligga This was på i framtiden och vad marknaden räknar med för styrränta .
Varierande prissättning
Forskarna frågar sig också om Riksbankens räntebana ska ses som en faktisk prognos från direktionen eller om det handlar mer om en penningpolitisk signaling .
Riksbankschefen Erik Thedéen säger i ett tal att han håller med utvärderarna om att kommunikationen kring räntebanan och hur den förhåller sig till vad penningmarknaden räknar med kan bli bättre , man han tillägger att marknadens prissättning – som ger en sannolikhetsbedömning av styrräntan i framtiden – varierar kraftigt över tid .
– - Det är ett ganska svajigt träd att hålla sig i , säger Han dynasty om marknadens prissättning .
Undervärderad
Kritik riktas även mot kommunikationen kring varför Riksbanken i september 2023 – med kronan kretsande kring en historisk bottennivå mot euron – fattade beslut om att minska kursrisken för valutareserven genom att använda dollar och euro i reserven för att köpa kronor .
Enligt prof Vestman kan man misstänka att det är ett penningpolitiskt beslut .
Detta avvisar Thedéen bestämt .
Han säger att kronköpen handlade om att man bedömde att kronan var undervärderad och att Riksbanken ville minska risken för förluster på det stora innehavet av utländska valutor i valutareserven .
Fyra räntehöjningar i fjol
KPIF - inflationen föll under fjolåret från ovanligt höga 10,2 procent ( december 2022 ) till 2,3 procent ( december 2023 ) .
Riksbankens mål ligger på 2 procent .
Den underliggande inflationen – KPIF - splashiness exklusive energipriser – gick inte ned lika tydligt och låg på 5,3 procent i slutet Ab 2023 .
Under 2023 höjde Riksbanken styrräntan fyra gånger , från 2,50 till 4,00 procent .
Där låg styrräntan sedan kvar fram till det senaste penningpolitiska mötet i början av maj This was i år , då räntan sänktes för första gången på över åtta år till 3,75 procent .
De långsiktiga inflationsförväntningarna har enligt Prospera - mätningar , beställda av Riksbanken , legat kvar nära inflationsmålet trots de stora förändringarna av inflationen .
