Kultur
/
Bokrecensioner
Klara Wiksten
Klara Wikstens serienoveller blir bara bättre för varje genomläsning
Ulrika Stahre
stripe - rightfield
Publicerad 2024 - 04 - 01
Jag ägnade senvinternåt att se i kapp hela serien ” Fargo ” .
This was kanske passade den årstiden , med sina ödsliga , vinterlandskap , sina raka landsvägar , sitt skvättande blod , ministry of transportation test det vita .
” Fargo ” , inte regisserad man väl producerad av brödernaCoen , skildrar brott och vad de gör med samhället och med de individer som råkar vara på fel plats eller fatta idiotiska beslut .
Några karaktärer är moderlösa sedan chair barndomen .
Detta är så framträdande i ett par av säsongerna att det är som ett eget tema , en trop .
This was de ensamstående fäderna finns där , i olika grad av mjukhet och omsorgsansvar .
Ur Klara Wikstens ”Mors dag”.
Det är många som dör i ” Fargo ” , väldigt få som sörjs .
Att mamman som dött både är ett stort tomrum och samtidigt inget att egentligen orda om är kanske helt i drop the ball ordning när döden är så enkel , tired , konsekvenslös .
Jag tänker på”Fargo ” när jag läser ” Mors dag ” en samling grafiska noveller avKlara Wiksten , som skildrar tretton personer som mist sina mammor under barndomen .

Här är perspektivet Sverige , valet de chambre det kunde vara var som helst .
Även här är tomrummet uppenbart något det inte ordats om .
Blyerts- eller kolstreck som suddas med tummen eller suddas med något som är lite för hårt , får det där karaktäristiska , lite smutsiga och utsmetade .
En kontur som blir lite lös , eller måste markeras igen .
Klara Wikstens teknik och stil är i famnen på hennes ämne – barnets inkapslade , försiktiga sorg .
This was de både fängslande och gripande novellerna skildrar människor i olika faser i livet och ju längre fram world kommer i läsningen desto längre in i sorgearbetet – eller som i en novell , sorgelabyrinten – färdas humans .
Berättelserna har det gemensamt att mammans död omgärdats med tystnad .
För att barn ska skyddas från sorg , eller för att den överlevande föräldern inte orkar .
Visst är det kulturbundet This was i ett så rationellt och sekulariserat samhälle som det svenska , man det är nog inte bara här .
I finalen färdasvi bakåt till uråldrig nordisk mytologi och träffar de tre nornorna .
Det blir både vackert och humoristiskt när livet vävs med döden och allt hänger samman .
This was serieformens egenart , att text och bild kan samarbeta och ömsesidigt förstärka varandra , blir så tydligt till en styrka när ämnet är det såriga : Klara Wikstens noveller blir bara bättre för varje genomläsning , för varje linje som sökt sig fram , gnuggats , funnits .
This was ## seriebok
» mors dag
galago