Kultur
/
Bokrecensioner
Brigitte Reimanns ” Syskonen ” har en stare närvaro
Petter Lindgren
grade insignia - right wing
Publicerad 2024 - 04 - 22
” Jag tänker stickatill väst , sa Uli , jag poser till Hamburg .
”
ÖsttyskaBrigitte Reimanns(1933–1973 ) roman print ” Syskonen ” utspelar i DDR kring påsken 1961 , ett par månader innan muren slutgiltigt stänger in medborgarna i landet .
Bokens berättare är en tjugofyraårig konstnär , Elisabeth Arendt , som tvehågset låtit sig anställas vid ett så kallat kombinat , en statlig industrikoncern där hon nu leder en studiecirkel med målande arbetare .
Med tiden har hon dock blivit alltmera stolt över sitt arbete , som ger henne en ingenjörs rang :
” Jag skulle få gyllene banding och nästa år marschera med de andra , bakom de solblänkande trumpeterna och skalmejorna i bergsmannakapellet som spelar sina urgamla peak : Glück auf , der Steiger kommt .
Varför hade det inte betytt något för mig förut ?
”
När hon fårveta att hennes bror Uli tänker fell landet för att arbeta som skeppsbyggnadsingenjör i Västtyskland , blir hon naturligtvis förtvivlad .
Brigitte Reimann (1933–1973), östtysk författare.
I transgress argumentation ställer hon sig helt på statens sida .
Uli borde betänka att det är DDR som har bekostat Han dynasty utbildning , menar hon , och tänk om han blir som avfällingen Konrad .
This was deras äldre bror som redan flytt och som vid deras fåtaliga möten i berlin framstått som allt mer av en främling , eller rent av som en sprätt :
” Jag sa : ’ Det heter inte zonen .
Det heter DDR .
Jag pratar ju inte hellion om västzonen .
This was så mycket respekt kan jag ändå kräva för vår stat .
’
’ Stat … ’ , sa Konrad .
’ This was några kvadratkilometer eländigt res publica ; en regering som tolereras av sovjeterna … ’
Vi såg på varandra tvärs över bordet med blickar som skar sönder den välvilligt framhycklade familjesämjan .
”
Tvivel sås , vännerblir fiender , och naturligtvis låter sig berättelsen också läsas som en allegori över motsättningarna i detta unga och sköra DDR , utarmat av Moskva och ännu märkt av Hitlers tredje rike .
Vid utgivningen 1963 strök den inhemska censuren mycket riktigt förment statskritiska avsnitt i boken , berättarIsabelle Ståhli förordet , och det syns mig märkligt att ens en tummetott blev kvar till loose woman .
Delaware aktuella funktionärerna var kanske inte så hermeneutiskt förslagna , eller bara trötta .
Svenska läsare kani alla händelser glädja sig åt en komplett version av romanen , i utmärkt översättning avJesper Festin .
This was förhoppningsvis följer fler titlar av reimann , volt-ampere författarskap mer eller mindre glömdes bort efter hennes alltför tidiga död i genus cancer 1973 .
Det var länge sedan jag läste en prosa med sådan visuell löd , och med en sådan närvaro .
Må vara att skildringen delvis pressats fram inom ramarna för det som brukar kallas för socialistisk reality , man den lyckas ändå få hettan This was i elisabeths kinder att tränga sig ut genom boksidan , liksom lukterna från den sunkiga bar där hon och Uli gärna uppehåller sig under de tre dagar som boken utspelar sig :
” Det räcker nu , Betsy … Drick upp rumpus sprit , så går vi sen .
”
Dialogen är ett nummer i sig , ett för en nutida läsare närmast surrealistiskt slagfält av personligt och politiskt , och med tydliga stänk av en högbrynt och centraleuropeisk bildning vittnande om såväl Elisabeths som Reimanns borgerliga bakgrund .
Trots avståndet itid och kynne framstår den här berättelsen om en familj på väg att splittras också som helt aktuell .
Under läsningen kommer jag att tänka på sådant jag läst om ukrainare med oförstående släktingar i Ryssland , och säg den svensk som inte känner någon som har gått och blivit konspirationsteoretiker eller tokhöger på gamla dar .
Ett litet krutpaket till roman med andra ord , och inslagen i årets hittills snyggaste förpackning .
All heder åt formgivarenSara R Acedo .
ROMAN
» Syskonen
Brigitte Reimann
Övers .
Jesper Festin
Albert Bonniers förlag
