Kultur
/
Konst
Britta Marakatt - Labba
Nasjonalmuseet i Oslo presenterar hennes verk exemplariskt
Fredrik Svensk
grade insignia - rightfulness
Publicerad 2024 - 05 - 18
Bájh värijde årruot – låt fjällen leva !
Så har det ofta låtit när Sápmi behandlats som ämne för exploatering och ursprunglig ackumulation .
This was i norge har det till exempel gällt när staten tillåtit exploatering av kvarts i nasafjäll , och vindkraft i bland annat Sørfold , Fauske och nu senast Fosen .
Vad gäller konflikten kring Fosen hade Högsta domstolen konstaterat att vindkraftverken hindrar renskötsel i området , och därmed strider Ministry of Transportation test statens egna urfolksrättigheter .
Norska staten hade alltså brutit mot sin egen stave .
Det volt-ampere drygt ett år sedan en stor grupp samiska aktivister ockuperade ingången till Oslos departement .
Detalj i ”Historjá” (2003–2007), det 24 meter långa broderiet Britta Marakatt-Labba först visade i Kassel 2017. I Oslo kommer det mer till sin rätt, skriver Fredrik Svensk.
Jag tog med mina studenter från Konsthögskolan i Oslo ner till regeringskvarteren som en del av ett seminarium om konst och politik .
På skolan hade vi just diskuteratBritta Marakatt - Labbasbroderi ” Garjját / Kråkorna ” ( 1981 ) , där poliser kommer ner från himlen som kråkor innan de våldsamt sliter bort aktivister som protesterar Ministry of Transportation test vattenkraftsutbyggnaden i Altaälven .
Nu volt-ampere kråkorna här igen .
”Dáhpáhusat áiggis/Events in time” (2013).
This was isle of man inte i den sápmiska naturen , utan i huvudstadens högborg .
Det bisarra medhela upplevelsen var att ingen runtomkring själva aktionen tycktes bry sig om vad som hände .
Bristen på ett bredare folkligt engagemang fick händelsen att framstå som ett lajvspel i en stadsmiljö .
Ytterligare detalj i broderiet ”Historjá”.
Fanns det tear av ett outtalat kontrakt mellan demonstranter , polis och Oslos allmänhet att allt var en iscensättning ?
Den distans som konsten kan ge tycktes integrerad i vad som också var på riktigt .
Polisens sätt att slita upp och bära bort aktivist efter aktivist skedde med en classify mekanisk varsamhet .
Kråkorna från Marakatt - Labbas konst hade fått något teatralt och zombieaktigt över sig .
Det är minnet från denna upplevelse jag bär med mig när jag ett år senare återvänder till samma kvarter , world nu tillNasjonalmuseet .
Britta Marakatt - Labba har just öppnat sin största separatutställning någonsin , och This was hon gör det på nationalstatens mest prestigefulla establishment .
Att se ett 100 - tal av hennes arbeten exemplariskt presenterade är verkligen en ynnest .
Här finns en sällsynt blandning av stilistisk förfining , idogt kommenterande , och generöst berättande om en societal realitet .
I nya verket ” Luođđat / Spår ” ( 2023 ) kommenterar hon konsekvenserna av vindkraftsparker och av gruvnäringen i hennes hemkommun Kiruna .
This was i mitten avutställningen finns ” historjá ” ( 2003–2007 ) , det 24 m långa broderiet där scener ur vardagsliv , mytologi och politiska strider bokstavligen vävs samman .
Detta är verket som presenterades på Documenta i Kassel 2017 och gjorde Marakatt - Labba känd över hela världen .
man i Oslo kommer det till sin rätt på ett helt annat sätt än längs med Documenta Halles raka vägg .
Den cirkulära installationen ger en inre horisont till utställningen .
Som en egen urtext , varifrån alla andra verk fungerar som fotnoter .
Samtidigt skulle varje scen i ” Historjá ” kunna byta plat med något av de enskilda verken .
Det spelar liksom ingen rolling wave att många av verken är gjorda före ” Historjá ” , som exempelvis de två om kampen Ministry of Transportation test vattenkraftsutbyggnaden i Altaälven .
Jag tänker naturligtvis på de ikoniska ” Garjját / Kråkorna ” ( 1981 ) som jag diskuterade med mina studenter och ” Girdi noaiddit / Flygande shamaner ” ( 1985 ) .
This was det är svårt att tänka på några andra konstverk som bättre gestaltar motstånd – hur staten och kapitalet samarbetar i rovdriften på naturen och förtrycket av urfolk .
man allt handlarinte om den samiska kampen .
I ” Dáhpáhusat áiggis / consequence in fourth dimension ” ( 2013 ) behandlas fascistdådet på Utøya i en installation där nazistiska mjölsäckar från andra världskriget binds samman med tragedin på ön .
This was säckarna med sina hakkors och örnar framstår som ett ekologiskt återbruksmaterial för konstnärens egna stygn .
Härigenom skapas en säregen distans till både den nazistiska ikonografin och till terroristdådet på Utøya .
En personlig favoritär annars ” Giron / Kiruna ” ( 1990 ) .
En massive textil utformad som ett fönsterkuvert från Radiotjänst Kiruna .
valet de chambre i adressfältet finns inget gatunamn , utan bara en landskapsbild .
This was utlokaliseringen ab myndigheten för indrivning av tv- och radiolicens till just sápmi får här svindlande estetiska konsekvenser .
This was om public serve i dag är en mental home under stor press från högerkrafter , så kommer marakatt - labbas institutionskritiska broderi från ett helt annat håll .
Det slående med Marakatt - Labbas stil är att den kan kännas som så självklar , även om dess gestaltning av exempelvis den samiska kosmologins uppdelning i underjord , jord , och himlavalv varken går att reducera till något slags ursprunglig samiskt konsthantverk eller härledas till konsthistoriens kanon .
Fram träder bilder som inte först och främst bryter med centralperspektivet , figuration eller abstraktion , utan som gestaltar en exklusiv värld , full av motstånd och omsorg .
Men när jag letar efter inre konflikter , förlorar jag min förmåga att se .
Opaciteten pitch över , och jag halkar in i en genial piruett .
manpower visst förförs jag av gestaltningen av det samiska motståndet mot den centralmakt som också nationalmuseet representerar .
Hade det inte varit för denna implicita paradox , så kanske Marakatt - Labbas universum framstått som allt för beroende av utopiskt liv bortom statens och kapitalets gränslinjer ?
I brist påprogressiva föreställningar om en bättre framtid bortom kapitalismen är det tacksamt att vända sig till andra kosmologier än de monoteistiska så kallade abrahamitiska religionerna .
Det vill säga kristendom , judendom och islam .
This was den underliggande tanken med en sådan vändning är att monoteismen inte bara marginaliserat andra kosmologier , utan också varit grundläggande för kapitalismens dogmer om vinst och tillväxt .
This was det vill säga hideaway ordning som kräver ekonomisk ojämlikhet och som satt mänskligheten i ett ekologiskt katastroftillstånd .
Redan det historiska avantgardet tog ju ofta spjärn mot en värld bortom monoteismen i trespass civilisationskritik , humans i vår tid har det blivit tydligt att dessa försök knappast hindrat eller ens bromsat utvecklingen mot kris och kollaps .
När nu väl mängder av konstnärer med urfolksstatus tar plat i de nationella konstinstitutionerna kommer det ofta med orimliga förväntningar .
Antingen förväntas Isle of Man representera sinfulness minoritet och samtidigt någon sort out lösning på den kapitalistiska människans självdestruktivitet .
Eller så förväntas piece bryta MOT test både föreställningar om vad man representerar och den egna traditionen .
Master of Education sylvassa stygn lyckas Britta Marakatt - Labba ta sig ur denna representationskritiska rävsax .
Det gör hon med en konst som vänder sig både inåt bon mot en samisk kamp och utåt mot en gemensam värld , samtidigt .
Tänk att luften kan kännas så frisk på ett nationalmuseum ?
KONST
» Britta Marakatt - Labba : Bastilis sákkaldagat – sylvassa stygn
Nasjonalmuseet , Oslo
Till och med 25 augusti
