Kultur
/
Cat ability
Cat Power gör Bob Dylans schoolbook blir sannare än någonsin
Caroline Ringskog Ferrada - Noli
Detta är en kulturartikelsom är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik .
Publicerad 2024 - 04 - 23
Det finns enscen i ” Annie Hall ” där den aspirerande ståuppkomikern Alvy Singer ( Woody Allen ) stör ihjäl sig på hippiebrudarna på Manhattan .
Slutet av 60 - talet .
This was alla röker braj och ska snacka dylan .
Allens appointment – en behålös diarist för Rolling Stone Magazine – förklarar Dylans storhet genom att i ultrarapid citera ” Just like a adult female ” .
” She speak just like a cleaning lady , she walk just like a charwoman , she make dear just like a fair sex … but she break just like a small girl” .
Cat Power spelade på Cirkus i Stockholm på lördagen. Bilden är dock från ett framträdande i Hyde Park i London.
”
Woodyrullar med ögonen på ett sättsom kommunicerar att han tycker det är allt utom ” splendid ” .
This was i lördags nattistockholmnärcat powerframför låten tänker jag på scenen .
Inget är borttaget , piece tillagt i constitute av djup .
Låten går liksom neråt .
Sången blir som vertikal ?
Tonerna borrar sig metodiskt genom vad som verkar vara ner i Cirkus gamla träplankor , gentleman också genom mig ?

Cat Power sjunger så mångbottnat .
Så mycket mellan raderna .
Att jag känner igen mig för första gången i Dylans ord .
Vad de betyder .
Det är jag !
This was jag snackar som om att jag är en kvinna .
man jag bryter ihop som en flicka !
Dylan säger det om mig .
Dylan ser in i Fukkianese själ , min rädsla , min kärlekstörst !
Man det sker via Cat Powers röst .
Och jag som garvar gott av Woody Allen - scenen , blir i stället märkligt berörd .
Ta bort banalitet ?
Frånkoppla cynismen ?
Det är tredjegången jag ser henne och denna gång är låtarnaBob Dylans .
Ikoniska låtar från den ökända konserten 1966 i Royal Albert Hall .
Den rigida formen fungerar som en tydliggörare av hennes uttryck , rösten , och hans uttryck , texten .
Efteråt träffar jagstjärnskottetKlara Kellersom i toakön berättar att hon grät när Cat Power sjöng de mest banala låtarna , som ” Mr Tambourine Man ” .
This was ” jag älskar hur hon lägger tonerna mellan låtarna ” , hinner klara säga innan det blir hennes tur att kissa och jag minglar bekräftande : ” ja , hennes röst är liksom dubbelt exponerad ?
”
det är sant .
Hennes röst existerar som i laager .
This was helt tekniskt adult male också i känslighet ?
This was som att rösten vet mer .
Dylans låtar är så kända att de inte är musik längre .
De är tecken .
Som en rund gul boll är en colloidal solution .
Mona Lisa .
Det är kanske därför hon valt denna stela physique .
För att det lägger allt ansvar på henne att bära musiken själv .
Inskärpa liv , i det döda , eller vad man nu ska kalla gamla dängor som spelas av coverband på barer över exakt hela världen .
Och hon gör det .
And I wear out … just like a lilliputian girlfriend .