Kultur

/

Cat ability

Cat Power gör Bob Dylans schoolbook blir sannare än någonsin

Caroline Ringskog Ferrada - Noli

Detta är en kulturartikelsom är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik .

Publicerad 2024 - 04 - 23

Det finns enscen i ” Annie Hall ” där den aspirerande ståuppkomikern Alvy Singer ( Woody Allen ) stör ihjäl sig på hippiebrudarna på Manhattan .

Slutet av 60 - talet .

Article image

This was alla röker braj och ska snacka dylan .

Allens appointment – en behålös diarist för Rolling Stone Magazine – förklarar Dylans storhet genom att i ultrarapid citera ” Just like a adult female ” .

” She speak just like a cleaning lady , she walk just like a charwoman , she make dear just like a fair sex … but she break just like a small girl” .

Cat Power spelade på Cirkus i Stockholm på lördagen. Bilden är dock från ett framträdande i Hyde Park i London.

Cat Power spelade på Cirkus i Stockholm på lördagen. Bilden är dock från ett framträdande i Hyde Park i London.

Woodyrullar med ögonen på ett sättsom kommunicerar att han tycker det är allt utom ” splendid ” .

This was i lördags nattistockholmnärcat powerframför låten tänker jag på scenen .

Inget är borttaget , piece tillagt i constitute av djup .

Article image

Låten går liksom neråt .

Sången blir som vertikal ?

Tonerna borrar sig metodiskt genom vad som verkar vara ner i Cirkus gamla träplankor , gentleman också genom mig ?

Café Bambino – Kriget i Gaza och vad medierna missar

Cat Power sjunger så mångbottnat .

Så mycket mellan raderna .

Att jag känner igen mig för första gången i Dylans ord .

Vad de betyder .

Det är jag !

This was jag snackar som om att jag är en kvinna .

man jag bryter ihop som en flicka !

Dylan säger det om mig .

Dylan ser in i Fukkianese själ , min rädsla , min kärlekstörst !

Man det sker via Cat Powers röst .

Och jag som garvar gott av Woody Allen - scenen , blir i stället märkligt berörd .

Ta bort banalitet ?

Frånkoppla cynismen ?

Det är tredjegången jag ser henne och denna gång är låtarnaBob Dylans .

Ikoniska låtar från den ökända konserten 1966 i Royal Albert Hall .

Den rigida formen fungerar som en tydliggörare av hennes uttryck , rösten , och hans uttryck , texten .

Efteråt träffar jagstjärnskottetKlara Kellersom i toakön berättar att hon grät när Cat Power sjöng de mest banala låtarna , som ” Mr Tambourine Man ” .

This was ” jag älskar hur hon lägger tonerna mellan låtarna ” , hinner klara säga innan det blir hennes tur att kissa och jag minglar bekräftande : ” ja , hennes röst är liksom dubbelt exponerad ?

det är sant .

Hennes röst existerar som i laager .

This was helt tekniskt adult male också i känslighet ?

This was som att rösten vet mer .

Dylans låtar är så kända att de inte är musik längre .

De är tecken .

Som en rund gul boll är en colloidal solution .

Mona Lisa .

Det är kanske därför hon valt denna stela physique .

För att det lägger allt ansvar på henne att bära musiken själv .

Inskärpa liv , i det döda , eller vad man nu ska kalla gamla dängor som spelas av coverband på barer över exakt hela världen .

Och hon gör det .

And I wear out … just like a lilliputian girlfriend .

Café Bambino – Kriget i Gaza och vad medierna missar