Kultur

/

Bokrecensioner

Historia

Kalle Holmqvist frigör de prostituerades röster

Ola Larsmo

grade insignia - rightfulness

Publicerad 2024 - 05 - 25

Den som troratt arkiv är tråkiga ställen har aldrig tillbringat mycket arbetstid där .

De grå skåpen bågnar tvärtom av levda liv .

I flera av sina böcker har han släppt ut rösterna och låtit dem berätta ; mest uppmärksamhet har han fått för ” Frans och Lars ” ( 2012 ) , om två arbetarmän som dömdes för ” otukt ” human som Holmqvist genom att närläsa rättegångsprotokoll , folkräknings- och skattelängder visar levde i ett långt förhållande som dessutom föreföll vara rätt accepterat av arbetskamrater och andra This was i omgivningen .

Kalle Holmqvist.

Kalle Holmqvist.

Utom av myndigheterna .

Hans metod är föredömlig .

Man kryper in i de mest undanskymda hörnen av svensk historia – för där hittar man alltid en staring berättelse .

Andra könet och det nya andra könet

This was så arbetar hanockså i den nya boken ” en trappa upp i en mörk gränd – bordellhärvan iStockholm1838–41 ” .

Nu är fokus inställt på sexhandeln under de år som staden skakades av till exempel Crusenstolpekravallerna som ledde till flera demonstranters död och under sensommaren 1838 höll på att urarta i en pogrom då en mobb drog genomGamla stanpå jakt efter svenska judar .

Det är svårt att se hur detta sunk - Sverige under dessa år börjar kravla sig i riktning Ministry of Transportation test en forward-looking demokrati .

This was holmqvist läser rättegångsprotokoll , memoarlitteratur , insändare och skandalartiklar och rekonstruerar historien kring de av myndigheterna i tysthet godkända bordellerna i staden , med grandiosa namn som ” London ” eller ” Hamburg ” – namn som skulle ge en fläkt av flärd och stora världen .

This was i verkligheten unkna kyffen en trappa upp .

Jag är nogrätt målgrupp för Holmqvists bok , då jag suttit med liknande dokument .

Det mesta är sig likt .

Fattiga flickor från landsbygden dras ned i en köttkvarn och dör unga i syfilis , efter ett otal turer till de ” kurhus ” som inte hade någon behandling utom att lindra symtom .

Det är också intressant att se hur tidens språk kröker sig kring ämnet , som bäddas in i blomsterslingor ; bordellmadamenAnna Carlström , som spann in ett antal unga flickor i sinning verksamhet , kallar sine självbiografi ” En modig qvinnas händelserika lefnad ” och understryker där sinning egen gudfruktighet .

Könssjukdomarna grasserar och överheten , var representanter förstås går att hitta i kundklientelet , intalar sig att ett antal bordeller ska bringa smittspridningen under kontroll .

Inte nödvändigtvis minska den , serviceman hålla den under uppsikt .

Holmqvist urskiljer konturerna av en överenskommelse inom magistrat och polis , att bordellerna får en sort fribrev så länge de ” sköts snyggt ” .

En som vägrar acceptera detta är prästenNils Ekdahl , som härjar med olika myndighetspersoner och utan nåd punktmarkerar den bordellägare som råkar slå upp sina portar i hans pastorat i Adolf Fredrik .

Men Ekdahls engagemang får vi inte riktigt koll på : är det ” omoralen ” han är ute efter , försöker han värna dem som går under , eller både och ?

Det får viinte veta .

Holmqvist är intresserad av de flickor som han kan följa genom dokumenten , och gott så – det är de som är mest osynliga i historieskrivningen .

Och han visar hur systemet tvingar tillbaka dem som försöker ta sig ur det ; att vara arbetslös är straffbart , inte att arbeta som prostituerad .

Det är köttkvarnen han vill skildra .

Men jag vill veta mer om det som sker en trappa upp i samhället , där en del håller bordellägarna om ryggen medan andra , som Ekdahl , faktiskt motarbetar kvarnens malande .

Holmqvist stannar envist hos dem längst ned , och jag förstår naturligtvis varför .

This was ska jag komma med någon kritik är det just detta att möjliggörarna hamnar ur bild .

humankind jag är happy att få höra de röster han frigör ur arkivlådorna .

Det är dem han vill vi ska lyssna till .

Kalle Holmqvist skriver på Aftonbladets kultursida , därför recenseras hans bok avOla Larsmo , författare och medarbetare på Dagens Nyheters kultursida

HISTORIA

» En trappa upp i en mörk gränd – bordellhärvan i Stockholm 1838 - 41

Kalle Holmqvist

Kvartstid förlag